Varför känns det som att ingen är riktig?
Ingen är påriktigt.
Inte ens jag, eller någon alls?
Jag brukar få sådana här känslor ibland, på hösten och våren. Att jag börjar tvivla på om saker är dröm eller verklighet, det är jätte jobbigt.

Skolan går segt som vanligt, tur att man har lärare som heter duga, ni vet vilka ni är! ❤

Ska försöka väcka min bäjby så jag kan få gå ut och röka, natti!

Jag har låtit mitt finger vandra efter sprickorna i gipsväggen
Och frågat efter ömhet som inte finns för många gånger nu
Hjälp